lördag 26 december 2015

An Ember in the Ashes, (askfödd) Sabaa Tahir



Titel: An Ember in the Ashes (askfödd på svenska)
Originaltitel: An Ember in the Ashes
Författare: Sabaa Tahir
Utgivningsår: 2015
Förlag: Harper Collins
Sidor: 448
Genre: Fantasy, YA
Språk: Engelska

Handling i korthet:
Laia är den fattiga flickan bland ett förtryckt folk som har förlorat allt. Allt hon har kvar är sin bror som är tillfångatagen av de som styr. Hon vet att han kommer torteras och dö i fångenskapen om hon inte försöker göra något åt det.
Elias tillhör eliten i landet, dels via släktband, dels via sin skolning på "Blackcliff academy" till en form av elitsoldat, The Masks.
Laia och Elias är teoretiskt sett varandras fiender, men deras vägar och öden korsas.

Mina tankar:
Den här boken köpte jag bok bokmässan av en äldre herre som rekomenderade den varmt. Många verkar tycka att boken är riktigt bra, så jag hade ganska höga förväntningar på den, vilket inte alltid är så bra. Jag hade ganska svårt att ta till mig den i början och det dröjde innan jag kände mig engagerad i historien. Men någonstans mitt i boken hände något och jag kunde förstå varför alla tycker den är så bra.

Handlingen utspelar sig i ett land där vissa människor anser sig bättre än andra och förtryck och främlingsfientlighet är vardag. Människor är otroligt grymma och det är mycket våld och kränkningar. Vart går gränsen för vad man kan göra för sitt land, är en handling okej så länge det är en order från någon med makt?

Jag måste bara kommentera "the Commandant", hon gör mig riktigt arg. En fruktansvärd ledare utan empati och medkänsla som utan att blinka torterar barn till döds, tillåter våldtäkter, straffar vem hon vill på sjukaste sätt. Denna karaktär får mig att må riktigt dåligt och är en stor anledning till att jag inte kommer låta min dotter läsa boken ifråga på många år. (Hon är 10 år)

Ett tema i boken är kampen för frihet, både för Laia och Elias. Laia hjälper motståndsrörelsen i utbyte mot att de skall rädda hennes bror ur fängelse. Elias med sitt fina namn och utbildning, känner sig inte heller fri och kämpar på sitt sätt för frihet.

En Romeo och Juliahistoria blir det, och vem gillar inte en sådan. Laia och Elias borde inte ens mötas, så skilda är deras världar, men ändå träffas de och någonting händer. Det är inte himlastormande kärlek, jag vet inte ens om det är kärlek, men något växer fram emellan dem.

Boken väcker starka känslor och tankar, vilket en bra bok skall göra och jag är så nära att ge den en femma i betyg. Betyget blir dock 4,5 då det tog ett tag innan jag faktiskt kom in i boken. Slutet var magnifikt och gör att jag längtar till bok nummer två.

Rekommenderas till:
Gillar man grymma Fantasy eller dystopier, där världen är hemsk, men hopp ändå kan spira. Som tex Hungerspelen, Divergent, Throne of glass osv, är det här en bra bok att ge sig hän i.

Betyg: 4,5/5

Går att köpa på cdon.comAdlibris.comBokus.com
Läs om boken på goodreads

onsdag 16 december 2015

Röta, Siri Pettersen



Titel: Röta
Originaltitel: Ravneringene 2: Råta
Författare: Siri Pettersen
Utgivningsår: 2014 (2015 Sverige)
Förlag: B.Wahlströms
Sidor: 525
Genre: Fantasy, Ya
Språk: Svenska

Handling i korthet:
Hirka har gått genom stenarna och hamnat i människornas värld, en förvirrande och illaluktande värld på väg mot fördärv. Hon saknar Rime och världen hon är uppväxt i. Hon får hjälp av en människojägare och av en fiende. Hon börjar få reda på sanningen om var hon kommer ifrån och hon måste bestämma sig för vem hon vill vara.

Mina tankar: 
Precis som med föregångaren Odinsbarn, underskattade jag denna boken också. För hur skall man kunna följa upp en så stark första bok. Jag tänkte att det måste vara näst intill omöjligt, särskilt som Hirka nu skulle vara i vår vanliga värld, istället för i Ymslandet. Men än en gång bedrog jag mig. Denna boken följer tätt i spåren efter Odinsbarn och är minst lika bra. (Men framsidan är lika äcklig som Odinsbarn)

För det första så får vi fortfarande vara kvar och följa vad som händer i Ymslandet och med Rime. Där är det ju lite kaos efter allt de ställt till med. Helt plötsligt står de utan rådsal, Siare och Gud. Hela grunden för deras land har krakelerat och det är upp till Rime att styra, vilket inte är något han någonsin velat. Hans mycket äldre rådsmän är inte heller särskilt nöjda med arrangemanget. Samtidigt visar det sig att Hirka åkte i onödan, eftersom de blinda fortsätter att komma in i landet.

För det andra är Hirkas liv i människovärlden varken lätt eller händelselöst. Att få se vår värld genom hennes ögon, med ett språk hon inte förstår eller kan tala, med alla tekniska prylar som finns överallt och äpplen som aldrig ruttnar, trosor som inte korvar sig, är spännande och får mig att se på vår värld ur ett annat perspektiv. Både Hirka och Rime förändras och utvecklas som karaktärer. Det intressanta är att de inte alltid gör det på ett positivt sätt. De är inte rent goda eller onda och besluten de tar blir inte alltid så bra.

I den här boken presenteras också lösningarna på de frågor jag hade från förra boken, på ett mycket genomtänkt och spännande sätt. De blinda, visar sig även finnas i människornas värld. Dessa varelser som sätter skräck i Ymslandet, visar sig vara mer lika människor än Hirka trott och vi får lära känna dem mer i den här boken. Vi får också reda på vem/vad siaren är och vad röta faktiskt är. Ont och gott, rätt och fel ställs hela tiden mot varandra. Jag gillar att allt ifrågasätts och ställs på kant, och det hela blir en väldigt originell läsning. Mina känslor är överallt och inget blir som man tror.

Rekommenderas till:
De som gillar fantasy och spännande historier. Gillade man Odinsbarn, måste man bara fortsätta med Röta.

Betyg: 5/5

Går att köpa på cdon.comAdlibris.comBokus.com
Läs om boken på goodreads

Flickan som lekte med elden, Stieg Larsson

Lyssnat på Storytel


Titel: Flickan som lekte med elden
Originaltitel: Flickan som lekte med elden
Författare: Stieg Larsson
Utgivningsår: 2006
Förlag: Norstedts
Sidor: 
Genre: Deckare
Språk: Svenska

Handling i korthet:
Lisbeth Salander blir anklagad för tre mord. Mikael Blomkvist skall ihop med Dag Svensson avslöja sexhandel med många högt uppsatta personer som utpekas. Någon vid namn Zala verkar vara inblandad, och har även en koppling till Lisbeth.

Mina tankar:
Precis som "Män som hatar kvinnor" är detta andra gången jag läser denna bok. Det är mycket i handlingen som jag glömt, så det är rätt spännande att läsa den igen.

Denna bok handlar mer om Lisbeth Salander än vad första gjorde, vilket bara är positivt. Men stackars tös vad hon har fått och får uppleva mycket elände. Något som jag reagerar över att det är en mängd personer som presenteras hela tiden att jag har lite svårt i att hänga med i vem som är vem, förutom huvudkaraktärerna. Men det är oftast inget som stör läsningen utan breddar bara bilden av vad som händer. Boken slutar mitt i handlingen när det är som mest spännande och fortsätter in i nästa bok.

Rekommenderas till:
De som gillar spännande deckare som är lite tvistade.

Betyg: 4/5

Går att köpa på cdon.comAdlibris.comBokus.com
Läs om boken på goodreads

måndag 7 december 2015

Män som hatar kvinnor, Stieg Larsson

Lyssnat på Storytel


Titel: Män som hatar kvinnor
Originaltitel: Män som hatar kvinnor
Författare: Stieg Larsson
Utgivningsår: 2005
Förlag: Norstedt
Sidor: 
Genre: Deckare
Språk: Svenska

Handling i korthet:
Journalisten Mikael Blomkvist får i uppdrag av Henrik Vanger att skriva en bok om Vangersläkten. Boken är egentligen en täckmantel för att Mikael skall kunna ta reda på vad som hände med Harriet, en släkting till Henrik som försvann för länge sedan. Uppdraget är svårt och till slut får Mikael hjälp av hackern Lisbeth Salander, vilket leder till upptäckandet av mörka familjehemligheter.

Mina tankar:
Detta är andra gången jag läser denna bok. Jag läste dem när de först kom ut och kommer ihåg att jag då var helt fast. Men eftersom jag vill läsa "Det som inte dödar oss" av David Lagercrantz, fjärde boken, ville jag först uppdatera mig på de tre första.

Den första reflektion jag gör när jag läser dem denna gång är, att oj, vad mycket kaffe det dricks och att det i början är alldeles för lite Lisbeth Salander. För hur spännande själva grundstoryn än är, så är Mikael Blomkvist en ganska tråkig karaktär enligt mig. Det är Lisbeth som gör boken intressant. Hon är annorlunda, missförstådd och stark. Hon har samma dragningskraft på mig som Sebastian Bergman i Hjorth och Rosenfeldts böcker. En person som sticker ut och har lite annorlunda infallsvinklar på livet.

Historien som Mikael lyckas nysta upp kring familjen Vanger är skickligt berättad och det är få sidor som känns långtråkiga. Men sista delen av boken är bättre än första, då allting eskalerar snabbt i och med att Lisbeth kommer med på scenen. Boken innehåller några regäla övergrepp, vilket är svårt att läsa om. Men det är ändå med viss fascination jag läser om hur Lisbeth hanterar dessa situationer.

Även om jag läst boken förut, var det ett nöje att få läsa den igen.

Rekommenderas till:
Gillar man spännande kriminalhistorier är detta något läsvärt, eller om man gillar att lösa om udda karaktärer.
Om Camilla Läckbergs böcker är något du tycker om, går säkert denna hem också.

Betyg: 4/5

Går att köpa på cdon.comAdlibris.comBokus.com
Läs om boken på goodreads

Shades of Doon, Carey Corp & Lorie Langdon



Titel: Shades of Doon
Originaltitel: Shades of Doon
Författare: Carey Corp & Lorie Langdon
Utgivningsår: 2015
Förlag: BLINK
Sidor: 343
Genre: Fantasy, YA
Språk: Engelska

Handling i korthet:
Vee och Kenna blir helt abrubt utslängda ur Doon, till den vanliga världen, de tar sig tillbaka på egen hand för att bli utslängda igen. De inser att det är någon som ligger bakom och att de inte riktigt vet vem de kan lita på, förutom sina prinsar och närmaste vänner.

Mina tankar:
Okej... Så... Jag hyllade både "Doon" och "Destined for Doon" som är de båda föregångarna till "Shades of Doon". Jag kommer inte hylla den här och jag frågar mig, vad är det som hänt? Jag såg verkligen fram emot den här boken. Jag förbeställde boken och såg fram emot att kastas in i sagovärlden igen. Men nu känns det som om boken föll platt. De förra böckerna kändes som att läsa en saga. De var spännande, romantiska och karaktärerna var roliga att läsa om. Men så kändes det inte i den här boken.

Jag hade förväntat mig mer, det är ju ändå tredje boken i serien. Men här shoppar de loss i den verkliga världen istället för att rädda Doon från undergång. Handlingen känns lite ryckig och problemen löses på alltför enkla sätt.

Jag tycker inte personerna utvecklades alls i den här boken och de fick mig inte att engagera mig alls i vad som hände. Det var för mycket av "jag klarar allt bara min supersnygga, så fantastiska pojkvän är med mig" Det blev fånigt och tramsig. De stod inför samma problem och konflikter som förut, vilket gjorde att läsningen blev långtråkig.

Jag känner att handlingen inte heller engagerade mig särskilt. Mycket av det som hände, kändes som upprepningar från de första två böckerna, som att boken och karaktärerna bara stod och stampade på samma ställe som tidigare.

Men framför allt är det nog allt "swoonande" som stör mig mest. De är sååå kära och de är sååå snygga och de har det sååå bra tillsammans med sina överbeskyddande fantastiska pojkvänner. Ingenting är värre än att det klaras av, bara de får vara i varandras armar. Jag har egentligen inget emot att läsa om sådana förhållanden, bara det inte blir för mycket och hela tiden, som det blir här.

Mycket negativt alltså, men det finns även positiva sidor av berättelsen. Vee och Kennas vänskap gillar jag. De har varit vänner länge och håller fortfarande ihop, i vått och torrt. Jag gillar också Doon. Detta land som ligger i Skottland, men ändå inte och framsidan på boken är helt okej också...

Rekommenderas till:
Jag vet faktiskt inte... Kanske om man läst de två första... Men det känns som den här boken förstör bilden lite av Doon, tyvärr.

Betyg: 2/5

Går att köpa på cdon.comAdlibris.comBokus.com
Läs om boken på goodreads

tisdag 1 december 2015

Wrap up November



Lästa böcker i November:
Månadens bästa bok:
"Odinsbarn" var lätt månadens bästa bok. Jag blev helt fast och plöjde igenom boken alldeles för fort. Som tur är finns tvåan redan ute så den skall jag snart ta tag i. Men jag har fortfarande en regäl bok-baksmälla efter "Odinsbarn", och har man det, vet man att det var något riktigt bra.

Månadens överraskning:
Är också "Odinsbarn". Jag dömde boken efter omslaget... Som jag tycker är riktigt äckligt... (även om jag, efter att ha läst boken, förstår utseendet av boken) och tänkte nog att den hade fått alldeles för bra recensioner, så den var nog ingenting för mig. Vilken tur att jag råkade börja på den!

Månadens besvikelse: 
Inga besvikelser denna månaden. Bara positiva överraskningar.

Mina tankar:
Jag har inte läst så mycket denna månaden heller, av olika anledningar, men det jag har läst har varit riktigt bra. Några böcker har ju varit riktigt tjocka, bara "Aldrig ensamma", "Sjöfararna" och "Odinsbarn" har tillsammans 2065 sidor. Jag har fått varvat läsningen med att lyssna på storytel, förutom på "Aldrig ensamma".

Odinsbarn har jag ju redan hyllat här, men jag vill också lyfta fram "Aldrig ensamma" som är en riktigt bra och spännande fortsättning på "Tredje principen", synd att det är så länge kvar till tredje delen kommer, ser fram emot den. Vill också tillägga att till skillnad mot ovannämnda bok är både "Tredje principen och "Aldrig ensamma" så otroligt snygga och tilldragande.

Sjöfararna var också lite av en positiv överraskning, då jag älskade första boken "Främlingen" men hade lite svårt för andra "Slända i bärnsten". Nu var Claire och Jamie ihop igen och äventyren avlöste varandra.